De guldkantade generna
När detta skrives är en orolig vår till ända på världens börser. Först började IT-aktierna att sjunka. Sedan gjorde president Bill Clinton och premiärminister Tony Blair ett gemensamt uttalande om den pågående sekvenseringen av människans DNA. Kunskapen om våra gener måste vara allas egendom och kunna utnyttjas av hela världen, menade de båda statsmännen. Responsen kom omedelbart. Bioteknikaktierna sjönk på Nasdaq-börsen i New York. Clinton fann sig föranlåten att lugna oroliga aktiespekulanter med ett nytt uttalande - givetvis ifrågasatte han inte de privata företagens rätt att exploatera sina egna upptäckter.
I den nya kunskapsekonomin är det inte fasta tillgångar som fabriker, råvarukällor eller lager som räknas. En sciencefictionartad skröna kan vara väl så intressant som en ekonomisk kvartalsrapport. De ekonomiska aktörernas kunskap om utvecklingen av IT eller genteknik är ofta ringa, och vad gör det? Så länge förväntningarna är högt uppskruvade blir vinsten också stor.
Vi minns alla rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Då krävde den politiska prestigen att man kom först till månen. Våren 2000 tävlade det offentligt finansierade HGP, Human Genome Project, med Craig Venters företag Celera Genomics om att bli först med en kartläggning av det mänskliga genomet - en konkurrens som handlade om upphovsmannarätt och ekonomiska intressen.
Den 26 juni kom beskedet att nu hade man hunnit arbeta sig igenom det mänskliga genomet. Det skedde i ett gemensamt uttalande av Celera Genomics och HGP. Men i skrivande stund är det oklart hur fortsättningen ser ut. Medan HGP måste offentliggöra sina resultat kan privata Celera Genomics hemlighålla sina i väntan på patentskydd. Men kan man ta patent på liv?
Med den snabbt växande kunskapen om generna öppnar sig möjligheterna till nya diagnostiska hjälpmedel, nya läkemedel och nya terapier. Somliga befarar att dessa nya läkemedel kommer att bli mycket dyra och därför kan utsätta den offentliga sjukvården för svåra ekonomiska påfrestningar. Kommer jämlikheten och solidariteten att räcka till för att ge alla tillgång till den gentekniska revolutionens frukter? Liknande frågor inställer sig i den globala dialogen mellan Nord och Syd, mellan i-länder och u-länder. Med vilken rätt kan ett amerikanskt företag ta patent på intressant växtgenetiskt material funnet i Indien eller i Etiopien?
Patentfrågorna står givetvis i fokus för konferensen om genteknik och ekonomi arrangerad av den svenska Gentekniknämnden, Etnologiska institutionen vid Lunds universitet och Medicon Valley Academy i Öresundsregionen. Men de guldkantade generna aktualiserar också andra brännbara frågor som kommer att behandlas. Får man exploatera biobanker som innehåller vävnad från tusentals patienter utan dessas medgivande? Och hur kommer försäkringsbolag, myndigheter och företag att agera när man kan skåda in i framtiden genom att testa försäkringstagares och anställdas anlag? För att inte tala om de rent emotionella aspekterna: Hur kommer vi att se på oss själva i en nära framtid? Kommer "människovärde" att definieras i andra termer än vi i dag är vana vid?
Allt detta kommer att belysas av bredast tänkbara expertis - av biologer, genetiker, växtförädlare, medicinare, ekonomer, socialantropologer, etnologer och många andra. Det här är den tredje konferensen om genteknikens verkningar på människan och samhället. Medan de två tidigare förlades till Stockholm äger den nu aktuella konferensen rum i Öresundsregionen, något som garanterar stor bredd i utbudet av synpunkter och åsikter. Konferensen riktar sig till alla som önskar bilda sig en uppfattning om utvecklingen, - till politiker, myndigheter, näringsliv, forskare och journalister.
Se program
Arrangører | 