För tredje gången rankar Ny Teknik personerna med störst inflytande över svensk teknisk och naturvetenskaplig forskning. Forskare, finansiärer, företagsbyggare och opinionsbildare finns bland de 50 i toppen
Förra årets dubbla vinnare, ministrarna Leif Pagrotsky och Thomas Östros, har fått maka på sig i årets upplaga av maktlistan. Hetast i Forskningssverige just nu är Harriet Wallberg-Henriksson. Karolinska institutets rektor har hunnit bli varm i kläderna, och arbetar hårt för att uppnå målet att KI ska bli Europas ledande universitet inom medicin. Och hon är på god väg. När den brittiska tidningen The Times Higher Education Supplement rankar världens bästa biomedicinska universitet kniper KI fjärdeplatsen efter Harvard, Cambridge och Oxford.
Andraplatsen går till forskningsproppens stora vinnare. Pär Omlings vetenskapsråd stärker sitt grepp om svensk forskning med ytterligare en miljard i penningpåsen att fördela till forskarna de närmaste tre åren.
Vetenskapsrådet spelar också en nyckelroll i omsvängningen av forskningspolitiken mot att mer och mer pengar ska gå till eliten på universitet och högskolor.
KTH-professorn Mathias Uhlén halkar ner en placering. Efter sommaren kunde han visa upp de första resultaten från kartläggningen av människans proteiner. Jättesatsningen, finansierad av Wallenbergstiftelsen, sätter Sverige i rampljuset i den heta proteinforskningen. Hans upptäckter banar inte enbart väg för nya mediciner och nya behandlingsformer utan även för nya affärsmöjligheter.
Astra Zenecas globala forskningschef Jan M Lundberg toppade listan 2003. I år blir han fyra. Hans grundläggande forskning är viktigare än någonsin för Astra Zeneca, som har problem med att få fram nya storsäljare. När det gäller forskning är Astra Zeneca överlägset. Inget annat svenskt företag kan matcha 1 150 forskarutbildade bara i Sverige. Och trots hot om flytt fortsätter Astra Zeneca att satsa här hemma, senast i ett nytt halvmiljardslabb i Mölndal.
Förra årets delade etta, forskningsminister Leif Pagrotsky, har rasat ner till en femteplats. Åtminstone utåt har han synts mer på biopremiärer och spelutställningar än som påhejare av svensk forskning. Efter de segdragna förhandlingarna om forskningspropositionen i början av året har det varit tyst i debatten. Men vår nya forskningsminister kommer att slåss för mer pengar till forskning, både i Sverige och inom EU, säger han i intervjun på nästa sida. Men räcker det till en ny topplacering nästa år?
Ny på listan är Ericssons energiska och vältaliga FoU-chef Håkan Eriksson. Tillsammans med Astra Zeneca är Ericsson det företag i Sverige som satsar allra mest på FoU. Efter en brutal halvering av medlen till forskning och utveckling har trenden vänt. Nu ökar satsningarna igen och Håkan Eriksson har dessutom fått 2 000 nya medarbetare genom Ericssons köp av brittiska Marconi.
Vinnovas debattglada generaldirektör Per Eriksson stärker sitt grepp över den industrinära forskningen och får ytterligare pengar de närmaste åren. En som också tagit sig in på tio-i-topp är Anders Flodström. Med siktet inställt på att bli åtminstone en av Europas ledande tekniska högskolor organiserar han om sitt KTH och samarbetar både med nummer 1 och nummer 14 i Kina. Självklart kan man tvista om vem som egentligen har mest makt över svensk forskning. Det är inte bara pengar som styr. Prestige, aktualitet och inflytande i debatten spelar också stor roll, liksom förmåga att uppnå resultat och föra ut forskningen, till exempel i form av nya företag.
Listan speglar makten just nu. Den kan snabbt förändras. Avgörande för nästa års rankning är till exempel de stora anslag till starka forskningsmiljöer som delas ut från olika håll under det närmaste halvåret. Utgången i riksdagsvalet nästa höst kan också skaka om i forskningstoppen.
Det snurrar snabbt i forskningsvärlden. På årets lista finns hela 16 nykomlingar. Årets raket är Ericssons FoU-chef Håkan Eriksson, som går direkt in på sjunde plats. Han har på nytt vind i seglen och ökar sina utvecklingssatsningar efter flera år av neddragningar.
Source: Ny Teknik